Direktlänk till inlägg 12 mars 2016

Lergöksloppet 2013

Av Caroline Nilsson - 12 mars 2016 21:05

   Lergöksloppet 2012

Det var nu det gällde.. Detta var mitt tredje lopp för året och det var nu jag skulle springa under timmen. Lunkan skulle agera hare. Hare: skulle hjälpa mig att hålla tiden, puscha mig att göra ett bra lopp på en bra tid, hålla koll på klockan så att vi sprang i rätt tempo. När man är hare så har man dessutom ingen press på sig själv eftersom att man springer saktare än vad man kan..... Ja ni fattar, hon skulle helt enkelt ställa upp i detta loppet för min skull.

Nåväl jag hade ju som sagt redan sprungit lite lopp och tränat en hel del. Dagen till ära hade jag dessutom ett par alldeles alldeles nya löparbyxor, av det inom löpning väldigt kvalitativa märket Skins. Detta var inte bara ett par alldeles alldeles nya fina byxor, dom skulle dessutom motverka mjölksyra. Kan de bli bättre????!! I min fantasi såg jag mig själv segla in i mål på 58minuter..

Pice of cake:-)

Taggad till max allt förberet, celciusen nere uppvärmningen genomförd och klockan laddad och startsignalen ljuder och vi är i väg med klungan. Vi börjar beta av meterna och Lunkan visar tummen upp och menar på att vi håller tiden.

När jag springer så måste jag lyssna på hög musik för att inte tappa fokus som man lätt gör när man hör någon (en själv) flåsa som en elefant..

Vi sprang på, fortfarande i klunga och det kändes riktigt bra och där kom den, Lunkan vissar tummen upp... När vi så passerar sisådär 3km känner jag hur mjölksyran kommer krypande i benen... mjölksyran som förvanlar benen till tunga tunga stolpar och marken till sirap.. Men jag var inte alls så oroloig eftersom att jag faktiskt hade ett par byxor på mig som ska motverka mjölksyra, de släpper väl snart tänkte jag. När vi passerar 4km börjar det bli glest med folk omkring oss och Lundgren börjar nu veva med armarna att vi måste öka takten.... ÖKA TAKTEN NILSSON!!!!!!

Är människan fulkomligt galen eller, jag kan ju knappt röra benen, jag tar av hörlurarna för att berätta att mjölksyran inte ger sig, då inser jag att lunkan springer och pratar i telefon i sitt headset...... HALLÅ jag håller på att dö här och hon springer och pratar i telefon......!!!

Försöker förklara läget varpå Lunkan bara svarar sluta gnäll det ger sig snart nu måste vi öka..

Herregud!!! Näskommande 6km var de värsta kilomerarna i mitt liv... Menen ville verkligen inte röra sig, mjölksyran hade kommit för att stanna och vi var nu sist kvar och klockan.... den hade Lunkan gett upp för länge sen. Och jag vill nog bara helst lägga mig på marken och skita i det eller ta bussen hem. Men näääää vi var ju mitt ute någonstans i skogen så det var bara att fortsätta springa (springa)..

När vi kom förbi kontroll platserna stod funktionärerna och applåderade, kunde nästan höra hur dom tänkte, hon måste va utvecklingsstörd eller nåt, vad duktig hon är som ändå försöker ta sig igenom loppet med sin assistent!!

När så väl målet uppenbarades ( eller ja alla som gått i mål hade typ gått hem, men vi visste ju var målet var) på 1h 18 minuter................!!!!!!!!!!!! Mina ben var så fula med mjölksyra, arg på mig själv, arg på byxorna, arg på funktionärerna, arg på Lunkan som sprungit och samtidigt pratat i telefon och mest arg på hela världen..

J´´Hur som haver kunde jag inte släppa att jag sprang med mjölksyra i 6km (aldrig hänt tidigare) och att jag dessutom sprungit 10 min sämre än mitt förra lopp när jag nu var taggad mer än någonsin.

När hon som fixat skinsen till mig fråga hur det gick sa jag lite skämtsamt:

- Jag skulle ha ett par byxor mot mjölksyra inte för mjölksyra..

-Kerstin svarar:

- Du kollade väl så att str stämmer med vikt/längdtabell?


What...... prova ju bara om dom passade, hem och kolla kartongen. What the fuck!!!!!!!! Jag vägde 20kg för mkt för den str jag hade.... skins är ju som sagt komprissionsbyxor... så jag mina ben hade ju vart mer eller mindre stasade...


Skrattretande - oh yes..

Men när allt kom omkring var jag förmodligen den ända som sprungit med stasade ben i 6km :-)



Carro

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Caroline Nilsson - 20 mars 2016 19:20

Hade väl lite på skoj sakt hela året att jag skulle springa Helsingborgs Marathon men handen på hjärtat... Det fanns nog inte så mycket substans till uttalandet. Jag tvångsspringer ju lite gran, är ganska dålig men älskar verkligen duktighetskänslan ...

Av Caroline Nilsson - 18 mars 2016 21:00

Saker och ting går ju uppenbarligen framåt och allt moderniseras. Tid är pengar på alla håll och detta har uppenbarligen flygbolagen anammat... För ca 13 år sedan flög jag ca 10 ggr om året. Då var det tre flygvärdinor som stod ute i gången. En fram,...

Av Caroline Nilsson - 16 mars 2016 21:00

Jobbiga! De följande ca första 10 sättens som följer är också mötes människor/ pendlarplatser. Dvs att främre delen av planet är alltså den lugna delen och är planet inte fullt så är det störst chans att man på denna delen får sitta ensam på sättet...

Av Caroline Nilsson - 16 mars 2016 21:00

En arbetskompis till mig Farbror J är med och jobbar på Gotland ibland, typ 5 gånger om året. Han har själv vart pilot med eget litet flygplan och lär mig allt möjligt om flyg. Vissa saker är nyttig kuriosa och vissa saker ... Hade kanske vart bättre...

Av Caroline Nilsson - 15 mars 2016 21:00

bland så händer det att man inte lyckas komma på planet i tid.. dvs så i tid att man kan välja sin plats. Så hände denna morgon. Jag fick sitta ytterst mot gången sidan om en välklädd man i kavaj som satt vid fönstret. Han var fullt fokuserad på Ip...

Ovido - Quiz & Flashcards